TicTac...

Vet inte riktigt vad som hänt. Men lusten till att skriva har kommit av sig.

Kanske är det för att sommaren är här och semestern hägrar.

Hur som helst så rehabbar jag fortfarande min skada. Träningen har kommit igång lite mer, sprang långpass i går från Rotebro till Stadion. Andra halvan av OS banan från 1912. Det gick bra fram tills backarna kom och jag passerade den längsta distansen sen efter maran, då började ta emot.

Just nu känns det som det är väldigt långt kvar till formen. Nästan så att jag börjar fundera på om jag tagit mig vatten över huvudet när det gäller Berlin marathon....

Hoppas på att få en bra semester med precis så mycket träning som jag vill.

Vägen tillbaka..

Har kört rehabträning och några löppass.

Inser att jag misskött min styrka i bäckenet och ryggen mer än jag förstått. Det ska jag råda bot på nu. Nu ska jag skärpa mig och göra mitt bästa att bli stark igen, inte bara i bäckenet och ryggen utan även mage, rumpa och armar (för att det är snyggt med vältränade armar).

Löppassen har fungerat ganska bra, har svårt att "sträcka ut benen" för att få fart, det stramar mycket då och övergår i ont efter en stund. Mera stretch och massage lär råda bot för detta.

Är osäker på vilka tävlingar och äventyr som jag kan vara med på framöver. Får ta det när det närmar sig. Det viktigaste nu är att bli stark och fulltränad till Berlin marathon i höst.

Stockholm marathon 2010

Det blev start för mig i mitt femte Stockholm marathon.

Var väldigt tveksam till om jag skulle komma runt, var förberedd på att få kliva av. Det var inte bara min höft som gjorde ont utan även ryggen.

Träffade naprapat/massör innan loppet som kände på ryggen och konstaterade att det var en muskel som gjorde så det var ingen fara att springa, även om det skulle var obehagligt och göra ont.

Startade och det kändes väldigt mycket. Masserade den ömma muskeln samtidigt som jag sprang och insåg att jag inte skulle komma så långt i årets SM. Vid 6k hände något, det värsta obehaget försvann i ryggen och ett litet hopp tändes att jag åtminstone skulle komma ett varv.

Jag tuffade på i en makligt takt, försökte tassa fram för att minimera stötarna för höften och ryggen. Vid 23k blev jag upphunnen av farthållskompisar, då hade jag börjat få trötta muskler och i vanliga fall brukar jag då öka farten för att aktivera andra muskler. Det gick inte idag för då fick jag ont, så jag blev tvungen att gå korta bitar istället. Hur som helst så slog jag följe med mina kompisar och sprang och snackade sönder dem i sådär en 8k sedan var jag tvungen att ta en gångpaus och de försvann i fjärran.

Det var en härlig känsla att vara helt pigg under hela loppet, låg ju en bit under min kapacitet så det är ju som det ska vara. Tack vare sällskapet ute på Djurgården så kändes loppet väldigt kort....

Visst kom jag runt och fick min medalj i mitt femte Stockholm marathon. Fast jag missade min tänkta sluttid med sisådär en timme - men nästa år, då j...klar.

Efter loppet så är faktiskt höften och ryggen bättre, inte bra dock.

Har påbörjat rehabträning för att komma tillbaka ännu starkare.

Nu är jag känd från Tv :)

Men så det kan gå.

Stort tack till ASICS för de fina kläderna!

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_stockholm?title=tjejrekord_i_stockholmsmaran&videoid=1658162

Snart start i mitt femte Stockholm marathon, med beräknad sluttid på 5 timmar 58 minuter och 59 sekunder.

Håll tummarna att jag tar mig i mål utan allt för mycket smärta.

Deppig...

Göteborgsvarvet gick så där.

Min känning i höften förvärrades rejält under Göteborgsvarvet. Efter loppet kunde jag knappt gå och det höll i sig några dagar. I går kunde jag gå utan att halta. Känslan är att höften är lös, saknar stabilitet är väldigt stram och smärtar över sidan. Troligen en reptur i en muskel för jag är grön/blå på höften och utsidan lår.

Idag är det lite bättre även om jag är öm, beror nog mest på blödningen i muskeln. Planen var att testa att jogga idag för att se om jag kan starta på lördag. Vet inte om jag testar det.

Gissa hur glad jag är? Precis, inte ett dugg!

Känner mig gråtfärdig för jag vill så gärna få springa på lördag. Jag vet att det kommer fler lopp och att det är bättre att ta hand om skadan nu och inte förvärra den. MEN det hjälper inte för jag är i allafall deppig.

I morgon är det torsdag och då kommer jag att finnas i TSM och Svenska marathon sällskapets montrar, om du har vägarna förbi för att hämta din nummerlapp så kom förbi och säg hej!

Beslut om lördag tar jag på fredag kväll klockan 21:03.

Hinner inte med bloggen just nu.

Hinner inte riktigt med allt som jag vill göra, det som jag försakat mest är att uppdatera här.

Hur som helst så kommer här en kort sammanfattning:

Träningen flyter på och jag känner mig oerhört bra tränad, har nog aldrig varit i bättre form än vad jag är i just nu!

Om inget oförutsett händer de sista dagarna här inför Göteborgsvarvet och Stockholm marathon så kommer jag att stå på startlinjen och veta att jag är väl förberedd och att jag med stor sannolikhet kommer att sätta PB i båda dessa lopp.

Kaxigt?

Javisst!

Shopping och träning.

I ovädret drog jag ut på lunchen mot Runners store för att köpa nya springskor. Provade alla långdistansare de hade i min storlek innan valet föll på dessa:

Passade även på att köpa lite energi till kommande träningar. Under eftermiddagen smsade jag som en galning till Carina för att jag ville få med henne på träningen med IF Linnéa. Om det var min otroliga övertalningsförmåga eller om hon tröttnade på mitt tjat vet jag inte. Men hon hängde med fast att hon helst ville hem och bara vara. Vet att hon inte ångrade sitt beslut.

På schemat stod det korta intervaller, för mig är det 70 sek eller 300 meter och totalt 12 st. Riktigt så blev inte dagens pass.

Efter en för mig snabb uppvärmning i 5.45 fart så mådde jag illa, beror mest på att jag tog järntabletterna ganska nära inpå träningen.

Det blev ännu kortare intervaller á 200 meter och farten varierade mellan 45-50sek får duga för det var ett tag sedan jag körde fart. Vi sprang dessa intervaller på Zinkens löparbanor - me like. Fick i hop 15 stycken.

Mådde illa hela passet, ett tag trodde jag att jag skulle bli tvungen att kräkas...

Nästa gång väntar jag med järntabletterna till efter passet, om det var de som var boven.

Under flera pass har jag haft en känning i vänster hamstring, denna förvärrades under intervallerna. Speciellt i kurvorna kände jag hur det drog lite extra. Hade velat springa medsols i stället för att inte fresta på, men det går ju inte för sig när alla andra springer motsols.

Nästa tisdag blir det ingen Linnéa träning för min del, men jag hoppas att passen därefter passar in i min träningsplan. För det är alltid lite roligare att springa med andra.

Vilar idag och i morgon testlopp på 5k...