söndag 27 februari 2011

TSM träning - 27 februari

En grå och ruggig söndag vaknade jag till i morse. Hade sovit helt otroligt gott i natt så jag studsade ur sängen.

Planen var att springa med TSM gruppen och sedan hem. Minst 30k ville jag få ihop.

Jag var den enda ordinarie ledaren i 4.45 gruppen för övriga bortresta eller skadade. Fick låna en ledare från en annan grupp. Idag var distansen en halvmara och gruppen var förväntansfull inför dagens uppgift, flertalet hade aldrig sprungit så långt i sitt liv.

Ganska tidigt blev det tyst i gruppen, inte för ansträngningen utan mer för att det var lite trist väder och ganska kallt fast att termometern visade på -1,5 bara. Vi tuffade på, efter cirka 8k bröt min ledarkollega pga fotproblem och vände tillbaka till Stadion.

Gruppdeltagarna fick hjälpa mig att hålla lite koll bakåt och informera mig om någon skulle släppa kontakten med gruppen. När vi var framme vid Vallhallavägen så blev det lite av "fri fart" några stack iväg före (de frågade faktiskt om lov) och några sackade lite efter och några tuffade på med mig.

Det blev en väldigt kort och odisciplinerad stretch efteråt, de flesta frös och ville mest in i duschen. Jag försökte övertala mig själv att jag var varm och såg fram emot mina egna kilometrar mot hemmet. Det funkade inte, jag smög in i omklädningsrummet för att värma mig. Det slutade med att jag fick skjuts av min granne hem.

Ska jag ta en löpbandsrunda för att få till mina kilometrar eller? tror att jag kommer att softa resten av den här dagen.

Om en vecka är jag i Portugal - säger bara värme och barmark mmmmmmmmm ;)


tisdag 22 februari 2011

Ultrainlägg...

Oj vad mycket som hänt på sista tiden!

I helgen var det ultraevent med föreläsningar av Timothy Noakes och Rune Larsson. Ultrating. Ultralöpning och massor av mat. TSM träning och en stukad fot....

Ultratinget gick av stapeln vid Hartwiscka huset (hmm stavning?) efter att jag råkat gått fel och hamnat hos Anonyma Alkolister, där jag iofs var varmt välkommen, så kom jag fram till rätt ställe. Spännande att få höra om året som gått och lite om året som ligger framför oss. Efteråt bjöds det på mat och Kristina Palténs utsökta efterrätter.

På lördagen var det dags för föreläsningar av två renommerade män. Det sades så mycket intressant och jag vet inte hur jag ska sammanfatta det på ett kort sätt. Runners World var där och filmade, de kommer att lägga ut en film på sin hemsida. Titta där och bilda dig en egen uppfattning av vad som sades.

På vägen till föreläsning halkade jag och låg som en padda på trottoaren, smärtan från min högra ankel var omedelbar. Låg där en stund och kände efter och blev förbannad att ingen människa var i närheten som kunde hjälpa mig upp. Kom upp och stapplade iväg, det var ömt men ingen fara kände jag.

Efter föreläsningarna innan middagen var det löpträning i Hagaparken. Jag bestämde mig för att vara med för att se hur ankeln kändes. Den var lite öm men absolut ingen fara. En härlig dusch och bastu efter kvällens kalla pass innan middagen hanns med. Vad gott det var med mat! Jag fick sitta med arrangörerna under middagen och sola mig i deras glans :) Vilken helg de hade fixat!

Söndag morgon och TSM träning. Termometern visar -23 grader, det är kallt. Ankeln känns väl hyfsat okej så jag bestämmer mig för att springa. Jag klär på mig en massa kläder och åker in till Stadion. Idag är det medelhårt pass på schemat och det har bestämts på ledarträffen att vi i 4.45 ska springa ihop med 4.30. Vi drar i väg i ett högt tempo, ska visas sig att det går galet för snabbt. Vi har ett stopp vid 12k efter en lång backe, för vätska. Då har delar av vår grupp börjat att tappa, jag har inte sett det för jag har sprungit längst fram och han som sprang längst bak var från 4.30 gruppen hade släppt våra deltagare efter sig - det gillar jag inte!

Jag och Göran väntar in våra deltagare och springer sedan tillbaka till Stadion. Alla var nöjda med dagens hårda pass. Självförtroendet växte en bit till.

När jag är i omklädningsrummet och ska ta av mig skorna får jag syn på min ankel eller rättare sagt klumpen som är där fotknölen ska sitta. Knölen hänger över min sko, den är så svullen att jag fått skavsår av kanten från dojjan. Men det gör inget ont, jag lovar. Vilar resten av söndagen.

Måndag och jag ska träffa ortopeden för att kolla mitt knä. Han tittar på det och klämmer och muttrar något om menisken skadad, knäet svullet och troligen operation...slutar lyssna här. Hur som helst så har han "kompisar som kan fixa mitt knä väldigt snabbt"...Ortopeden är säkert väldigt bra förutom på att uttrycka sig på svenska (han säger det även själv) - han är nog det mest osvenskaste som jag någonsin träffat på :) På måndag ska på röntgen för att se hur illa det egentligen är. Jag har inte ont längre i knäet i alla fall.

Efter det fick jag äta lunch med bästa Carina, härlig god Indisk mat blev innan jag hastade i väg till Acess rehab för att träna mina rumpmuskler. Naprapaten hade sagt att det inte skulle vara jobbigt och att jag inte skulle bli svettig. Jag var inte oroad för all mat i min mage efter de orden. Nu vet jag bättre.

Det var jobbigt och jag blev svettig. Det var inte så svårt egentligen, men jag har ingen kontakt mellan hjärnan och musklerna, då blir det svårt.
På vägen därifrån känns det som att rumpan och baksida lår har "svällt", ingen träningsvärk ännu utan fortfarande en känsla av att musklerna är svullna. Väl hemma gjorde jag en massa armhävningar med några pausar emellan - 75 stycken på tå blev totalen :)

Ikväll ska jag förhoppningsvis hinna med en runda innan jag ska till XL galan på Globen.

På torsdag är det dags för nästa träningspass hos naprapaten och den första kvalitetsträningen med TSM.

På fredag ska jag klippa mig så jag blir snygg till Portugal.

På lördag ska jag göra ett "åstrandtest" på löpbandet, för att sedan följa upp det efter Portugal.

På söndag TSM träning och förhoppningsvis förlänger jag passet och får till en 5 mil förhoppningsvis.

Om någon orkat läsa ända hit så säger jag: ha det bäst! Kram :)



fredag 18 februari 2011

Besök hos naprapaten

Idag var det dags.

Efter alla om- och avbokningar var det dags för mitt besök hos naprapaten.

Han frågade ut mig och jag svarade. Han undersökte mig och jag bet ihop av smärta. Han hängde upp mig i röda band och jag försökte göra som han sa.

Domen: på måndag ska jag träffa en ortoped för mitt knä låter och beter sig på ett icke bra sätt. Därefter ska jag träna upp mina rumpmuskler som gått i vila, och låtit mina lårmuskler ta över jobbet.

Han sa att han hade sett värre....Han sa att när jag börjar använda rumpmusklerna när jag springer så kommer jag att bli som en maskin :) Han sa inget om löpvila, inte vad jag hörde i allafall....

Nu är det dags att bege mig till ULTRAEVENTET!


onsdag 16 februari 2011

Test av farten

Ville testa formen och knäet så jag bestämde mig för en test på 5k. Orkade inte värma upp, tycker att det är JÄTTEjobbigt att värma upp. Så har jag tyckt så länge jag kan minnas.

Började lugnt och ökade på farten hela tiden. Mjölksyran började att komma strax efter 3k, så jag gick ned lite i fart för att sedan öka på igen. Inget ont i knäet så länge farten var hög, stramade lite när jag varvade ned i lägre fart.

Tiden blev 25.25 min (5.05 min/km) för 5k. Hade jag värmt upp så hade det varit en snabbare kilometer tid. När jag gör testlopp på 10k så går oftast andra halvan snabbare än denna tid på 5k.

Lärdom: värm upp din latmask.

tisdag 15 februari 2011

Ibland är det för lustigt..

Har suttit och läst några bloggar när jag kommer till "snabbafötter" med titeln "Kom igen nu för f-n" känner mig så träffad, det är så jag tänker att jag måste ta och rycka upp mig. Numenade han inte mig, men det kunde det lika gärna ha varit :)

Visst jag har ont i knäet och det är bra att vila - men nu tycker jag att det räcker med vila. I morgon ska jag till naprapaten, så förhoppningsvis får jag snart börja träna normalt.

Om jag tog och ryckte upp mig så skulle jag faktiskt kunna köra en massa alternativträning,
men det gör jag inte för jag har hamnat i post24hdepressedsyndrome - jag hittar inte
motivationen, lusten, orken, drivkraften, meningen med löpningen.


Jag har i allafall "sjukdomsinsikt" vilket borde betyda att jag är på bättringsvägen från post24hdepressedsyndrome. För att skynda på tillfrisknandet så ska jag träna ikväll.






söndag 13 februari 2011

TSM träning - 13 februari

Ytterligare en söndag med vackert vinterväder, solsken, 5 minusgrader, plogade vägar och trevligt sällskap.

Idag skulle vi springa i stan och tre broar skulle vi över.

Först ut var Årstabergsbron, stigningen upp till den är grym. Vi peppade varandra och snart var vi på toppen av bron för att vända neråt igen.

Nästa bro var Liljeholmsbron, en liten munsbit i sällskapet, nu var det ganska tyst i gruppen och jag förstod att de tyckte det hade börjat bli jobbigt. Snart var vi över denna bro och sprang på Långholmsgatan. Någon tokstolle tutade ganska mycket, men vi kunde inte tro att det var oss han tuta på. Det var det :) Pauli jobbade idag och hade fått syn på oss. Vi, vi fatta ingenting.

Nu var vi framme vid tredje och sista bron, Västerbron. Nu var det knäpptyst i gruppen, ansiktena var trötta men fokuserade på träningen. Vägen upp till krönet följdes av väldigt tung andning från deltagarna, men ingen släppte utan kämpade på.

Fortsatte fram till Shellmacken på Norrmälarstrand, där vi gjorde en kort paus för att hämta andan och dricka lite. Tror att den pausen var välbehövlig.

Jag hade upptäckt att vi skulle springa för långt om vi skulle följa den utritade kartan, som tur var så är detta "mina kvarter" så jag har koll på avstånden. Informerade gruppen att vi skulle gena lite och inte springa fram till Narvavägen som tänkt, för att det skulle bli för långt. Gruppen svarar spontant att "Gu´va´skönt" för det har varit ett tungt pass, vi har legat i vårt grundtempo även i uppförslöporna.

Det var trötta och nöjda deltagare som kom fram till Stadion.

Jag var piggare idag, ingen förkylning kvar. Mina järnvärden har sjunkit igen så jag har fått öka på dosen med Duroferon till fyra om dagen, har ätit så i en vecka. Det kan också påverka att jag är piggare. Tyvärr började mitt knä att göra sig påmint redan vid 13k och det blev värre hela tiden fram till Stadion. Nu är det kväll och det börjar kännas bättre redan.

torsdag 10 februari 2011

J-ars vilken snöstorm

oj vad det snöar, det vräker ner tung blötsnö. Vinden gör att snön snöar sidleds. Det är ett underlag som är av det halkigare slaget.


OCH JAG VILL UT OCH SPRINGA!!!!


Hej på en stund :)


tisdag 8 februari 2011

En tisdag i februari...

Förkylningen har släppt greppet om mig nu, om bara mitt onda knä kunde göra det samma.

Har bokat tid hos naprapaten nästa vecka - fick äntligen tummen ur, tack vare Ellinors blogginlägg, att byta naprapat. Det slumpade sig så att jag ska till samma naprapat som hon. Jag hoppas att jag är lika nöjd med honom som hon är efter mitt besök.

Har suttit med träningsplanering och får inte riktigt till det - jag skulle behöva proffshjälp. Jag ska nu ändra i mitt upplägg med syfte att bli snabbare på framförallt de längre distanserna. Kan tyckas sent att planera träningen, men jag hade bestämt att inte ha någon färdig träningsplan efter Esbo eftersom jag inte visste hur jag skulle må. De två veckorna efter Esbo skulle vara till för vila och planering. Det har redan gått en och en halv vecka.

Denna vecka måste jag bestämma vilken distans jag ska delta i på TEC. Är anmäld till 50 miles, har varit tveksam till den distansen hela tiden. 50k är mer lagom. Eller ska jag hoppa av helt och hållet och bara fokusera på träningen?

Nä jag tror jag får fundera lite till.....


söndag 6 februari 2011

TSM träning - 6 februari

Vaknade och tittade ut och såg att det skulle bli en alldeles fantastisk dag med solsken. Gav mig av mot Stadion aningens orolig för om det var för tidigt med tanke på min förkylning som gäckat mig i veckan och mina "skador" från Esbo.

Redan efter 300 meter protesterade mitt knä, samma som surade i Esbo. Bara att bita ihop. Blev inte värre och inte bättre under passet. Vid 13k var jag så trött, min puls hade dragit iväg och jag förstod att det var min förkylning som protesterade, som tur var så var det dags för ett vätskestopp.

Erkänner det var för tidigt att träna, hoppas jag inte blir sjuk igen.

Knäet bekymrar mig lite dock, ska prioritera stretchning och se om det blir bättre annars får jag ta ett besök hos naprapaten.

Det blev ett härligt pass i solen, synd att jag var så trött att jag inte kunde njuta av den.

lördag 5 februari 2011

Prova lite...


Efter Esbo åkte jag på en förkylning med feber och ont i halsen, det är bättre nu. Nu är jag mest bara snorig.

I dag är det Löpningens dag och det måste firas med att testa hur sjuk jag är egentligen pass. Hela 3k på löpbandet blev det. Benen känns hur pigga som helst och förkylningen, återstår att se.

I Karlstad har det sprungits vill jag lova, det var 6 timmars inomhus där idag. Och det var några som gjorde sin första 6 timmars till dem vill jag bara säga Grattis nu är ni fast :)

Det var flera från klubben som var där och sprang, om alla är nöjda med sin insats kan jag inte avgöra - en som borde vara det är Torkel som kom en bit över 70k. GRYMT BRA JOBBAT!

Jag packar min väska inför morgondagens TSM träning för jag hoppas kunna träna i morgon. Vet inte vad jag ska ha på fötterna, Icebugs eller vanliga för underlaget är väldigt lurigt där ute. Vill helst slippa Icebugsen för fötternas skull.


Snart är våren här.


fredag 4 februari 2011

En present betyder så mycket!


Precis innan jag skulle åka till Esbo kom Carina förbi mig på jobbet för att låna ut ett par skor, samtidigt ger hon mig en present.

Något som jag gärna vill ha men inte lyckats köpa.

Nu väntar jag på att få inviga dessa - det blir i Portugal, då ska dessa få lysa i kapp med solen.

Tack Carina du är verkligen bäst :)



tisdag 1 februari 2011

Esbo 24 timmars

Jag har genomfört mitt första 24 timmars.

Jag var i rörelse alla 24 timmarna.

Jag var på bra humör utan mentala dippar.

Jag fick ont i mitt ena knä.

Jag nådde en ny nivå av "ont i fötterna"

Jag nådde mitt distansmål.

Jag kom tvåa bland de svenska damerna.

Jag har insett att 24 timmar är väldigt lång tid.

Jag persade på det första marathonet.

Jag har blivit en erfarenhet rikare.