TSM träning - 27 februari

En grå och ruggig söndag vaknade jag till i morse. Hade sovit helt otroligt gott i natt så jag studsade ur sängen.

Planen var att springa med TSM gruppen och sedan hem. Minst 30k ville jag få ihop.

Jag var den enda ordinarie ledaren i 4.45 gruppen för övriga bortresta eller skadade. Fick låna en ledare från en annan grupp. Idag var distansen en halvmara och gruppen var förväntansfull inför dagens uppgift, flertalet hade aldrig sprungit så långt i sitt liv.

Ganska tidigt blev det tyst i gruppen, inte för ansträngningen utan mer för att det var lite trist väder och ganska kallt fast att termometern visade på -1,5 bara. Vi tuffade på, efter cirka 8k bröt min ledarkollega pga fotproblem och vände tillbaka till Stadion.

Gruppdeltagarna fick hjälpa mig att hålla lite koll bakåt och informera mig om någon skulle släppa kontakten med gruppen. När vi var framme vid Vallhallavägen så blev det lite av "fri fart" några stack iväg före (de frågade faktiskt om lov) och några sackade lite efter och några tuffade på med mig.

Det blev en väldigt kort och odisciplinerad stretch efteråt, de flesta frös och ville mest in i duschen. Jag försökte övertala mig själv att jag var varm och såg fram emot mina egna kilometrar mot hemmet. Det funkade inte, jag smög in i omklädningsrummet för att värma mig. Det slutade med att jag fick skjuts av min granne hem.

Ska jag ta en löpbandsrunda för att få till mina kilometrar eller? tror att jag kommer att softa resten av den här dagen.

Om en vecka är jag i Portugal - säger bara värme och barmark mmmmmmmmm ;)

Ultrainlägg...

Oj vad mycket som hänt på sista tiden!

I helgen var det ultraevent med föreläsningar av Timothy Noakes och Rune Larsson. Ultrating. Ultralöpning och massor av mat. TSM träning och en stukad fot....

Ultratinget gick av stapeln vid Hartwiscka huset (hmm stavning?) efter att jag råkat gått fel och hamnat hos Anonyma Alkolister, där jag iofs var varmt välkommen, så kom jag fram till rätt ställe. Spännande att få höra om året som gått och lite om året som ligger framför oss. Efteråt bjöds det på mat och Kristina Palténs utsökta efterrätter.

På lördagen var det dags för föreläsningar av två renommerade män. Det sades så mycket intressant och jag vet inte hur jag ska sammanfatta det på ett kort sätt. Runners World var där och filmade, de kommer att lägga ut en film på sin hemsida. Titta där och bilda dig en egen uppfattning av vad som sades.

På vägen till föreläsning halkade jag och låg som en padda på trottoaren, smärtan från min högra ankel var omedelbar. Låg där en stund och kände efter och blev förbannad att ingen människa var i närheten som kunde hjälpa mig upp. Kom upp och stapplade iväg, det var ömt men ingen fara kände jag.

Efter föreläsningarna innan middagen var det löpträning i Hagaparken. Jag bestämde mig för att vara med för att se hur ankeln kändes. Den var lite öm men absolut ingen fara. En härlig dusch och bastu efter kvällens kalla pass innan middagen hanns med. Vad gott det var med mat! Jag fick sitta med arrangörerna under middagen och sola mig i deras glans :) Vilken helg de hade fixat!

Söndag morgon och TSM träning. Termometern visar -23 grader, det är kallt. Ankeln känns väl hyfsat okej så jag bestämmer mig för att springa. Jag klär på mig en massa kläder och åker in till Stadion. Idag är det medelhårt pass på schemat och det har bestämts på ledarträffen att vi i 4.45 ska springa ihop med 4.30. Vi drar i väg i ett högt tempo, ska visas sig att det går galet för snabbt. Vi har ett stopp vid 12k efter en lång backe, för vätska. Då har delar av vår grupp börjat att tappa, jag har inte sett det för jag har sprungit längst fram och han som sprang längst bak var från 4.30 gruppen hade släppt våra deltagare efter sig - det gillar jag inte!

Jag och Göran väntar in våra deltagare och springer sedan tillbaka till Stadion. Alla var nöjda med dagens hårda pass. Självförtroendet växte en bit till.

När jag är i omklädningsrummet och ska ta av mig skorna får jag syn på min ankel eller rättare sagt klumpen som är där fotknölen ska sitta. Knölen hänger över min sko, den är så svullen att jag fått skavsår av kanten från dojjan. Men det gör inget ont, jag lovar. Vilar resten av söndagen.

Måndag och jag ska träffa ortopeden för att kolla mitt knä. Han tittar på det och klämmer och muttrar något om menisken skadad, knäet svullet och troligen operation...slutar lyssna här. Hur som helst så har han "kompisar som kan fixa mitt knä väldigt snabbt"...Ortopeden är säkert väldigt bra förutom på att uttrycka sig på svenska (han säger det även själv) - han är nog det mest osvenskaste som jag någonsin träffat på :) På måndag ska på röntgen för att se hur illa det egentligen är. Jag har inte ont längre i knäet i alla fall.

Efter det fick jag äta lunch med bästa Carina, härlig god Indisk mat blev innan jag hastade i väg till Acess rehab för att träna mina rumpmuskler. Naprapaten hade sagt att det inte skulle vara jobbigt och att jag inte skulle bli svettig. Jag var inte oroad för all mat i min mage efter de orden. Nu vet jag bättre.

Det var jobbigt och jag blev svettig. Det var inte så svårt egentligen, men jag har ingen kontakt mellan hjärnan och musklerna, då blir det svårt.

På vägen därifrån känns det som att rumpan och baksida lår har "svällt", ingen träningsvärk ännu utan fortfarande en känsla av att musklerna är svullna. Väl hemma gjorde jag en massa armhävningar med några pausar emellan - 75 stycken på tå blev totalen :)

Ikväll ska jag förhoppningsvis hinna med en runda innan jag ska till XL galan på Globen.

På torsdag är det dags för nästa träningspass hos naprapaten och den första kvalitetsträningen med TSM.

På fredag ska jag klippa mig så jag blir snygg till Portugal.

På lördag ska jag göra ett "åstrandtest" på löpbandet, för att sedan följa upp det efter Portugal.

På söndag TSM träning och förhoppningsvis förlänger jag passet och får till en 5 mil förhoppningsvis.

Om någon orkat läsa ända hit så säger jag: ha det bäst! Kram :)

Besök hos naprapaten

Idag var det dags.

Efter alla om- och avbokningar var det dags för mitt besök hos naprapaten.

Han frågade ut mig och jag svarade. Han undersökte mig och jag bet ihop av smärta. Han hängde upp mig i röda band och jag försökte göra som han sa.

Domen: på måndag ska jag träffa en ortoped för mitt knä låter och beter sig på ett icke bra sätt. Därefter ska jag träna upp mina rumpmuskler som gått i vila, och låtit mina lårmuskler ta över jobbet.

Han sa att han hade sett värre....Han sa att när jag börjar använda rumpmusklerna när jag springer så kommer jag att bli som en maskin :) Han sa inget om löpvila, inte vad jag hörde i allafall....

Nu är det dags att bege mig till ULTRAEVENTET!

Test av farten

Ville testa formen och knäet så jag bestämde mig för en test på 5k. Orkade inte värma upp, tycker att det är JÄTTEjobbigt att värma upp. Så har jag tyckt så länge jag kan minnas.

Började lugnt och ökade på farten hela tiden. Mjölksyran började att komma strax efter 3k, så jag gick ned lite i fart för att sedan öka på igen. Inget ont i knäet så länge farten var hög, stramade lite när jag varvade ned i lägre fart.

Tiden blev 25.25 min (5.05 min/km) för 5k. Hade jag värmt upp så hade det varit en snabbare kilometer tid. När jag gör testlopp på 10k så går oftast andra halvan snabbare än denna tid på 5k.

Lärdom: värm upp din latmask.

Ibland är det för lustigt..

Har suttit och läst några bloggar när jag kommer till "snabbafötter" med titeln "Kom igen nu för f-n" känner mig så träffad, det är så jag tänker att jag måste ta och rycka upp mig. Numenade han inte mig, men det kunde det lika gärna ha varit :)

Visst jag har ont i knäet och det är bra att vila - men nu tycker jag att det räcker med vila. I morgon ska jag till naprapaten, så förhoppningsvis får jag snart börja träna normalt.

Om jag tog och ryckte upp mig så skulle jag faktiskt kunna köra en massa alternativträning,

men det gör jag inte för jag har hamnat i post24hdepressedsyndrome - jag hittar inte

motivationen, lusten, orken, drivkraften, meningen med löpningen.

Jag har i allafall "sjukdomsinsikt" vilket borde betyda att jag är på bättringsvägen från post24hdepressedsyndrome. För att skynda på tillfrisknandet så ska jag träna ikväll.

TSM träning - 13 februari

Ytterligare en söndag med vackert vinterväder, solsken, 5 minusgrader, plogade vägar och trevligt sällskap.

Idag skulle vi springa i stan och tre broar skulle vi över.

Först ut var Årstabergsbron, stigningen upp till den är grym. Vi peppade varandra och snart var vi på toppen av bron för att vända neråt igen.

Nästa bro var Liljeholmsbron, en liten munsbit i sällskapet, nu var det ganska tyst i gruppen och jag förstod att de tyckte det hade börjat bli jobbigt. Snart var vi över denna bro och sprang på Långholmsgatan. Någon tokstolle tutade ganska mycket, men vi kunde inte tro att det var oss han tuta på. Det var det :) Pauli jobbade idag och hade fått syn på oss. Vi, vi fatta ingenting.

Nu var vi framme vid tredje och sista bron, Västerbron. Nu var det knäpptyst i gruppen, ansiktena var trötta men fokuserade på träningen. Vägen upp till krönet följdes av väldigt tung andning från deltagarna, men ingen släppte utan kämpade på.

Fortsatte fram till Shellmacken på Norrmälarstrand, där vi gjorde en kort paus för att hämta andan och dricka lite. Tror att den pausen var välbehövlig.

Jag hade upptäckt att vi skulle springa för långt om vi skulle följa den utritade kartan, som tur var så är detta "mina kvarter" så jag har koll på avstånden. Informerade gruppen att vi skulle gena lite och inte springa fram till Narvavägen som tänkt, för att det skulle bli för långt. Gruppen svarar spontant att "Gu´va´skönt" för det har varit ett tungt pass, vi har legat i vårt grundtempo även i uppförslöporna.

Det var trötta och nöjda deltagare som kom fram till Stadion.

Jag var piggare idag, ingen förkylning kvar. Mina järnvärden har sjunkit igen så jag har fått öka på dosen med Duroferon till fyra om dagen, har ätit så i en vecka. Det kan också påverka att jag är piggare. Tyvärr började mitt knä att göra sig påmint redan vid 13k och det blev värre hela tiden fram till Stadion. Nu är det kväll och det börjar kännas bättre redan.

J-ars vilken snöstorm

oj vad det snöar, det vräker ner tung blötsnö. Vinden gör att snön snöar sidleds. Det är ett underlag som är av det halkigare slaget.

OCH JAG VILL UT OCH SPRINGA!!!!

Hej på en stund :)