Söndag morgon och TSM träning!
Dagen till ära klädde jag upp mig - orange jacka, svarta långa tights, svarta/oranga gaiters och mina nya fina oranga skor. Får jag säga det själv så var jag jättesnygg!
Fick frågan innan jag åkte om jag var på väg till träning eller modevisning? Det är väl klart att man gör sig lite fin när man ska iväg och träffa så många fina människor. Tyvärr så glömde jag totalt bort att göra mig Lucia lik - får reparera det om några veckor genom att springa i tomteluva :)
Det var kanon skönt väder - några plussgrader och mulet fast ljust. Vi sprang på norra Djurgården och distansen för dagen var 11k men det blev 12k.
Det var väldigt ryckigt i tempot något som många klagade på (5,20 - 6,40). Men bana var fin, lite mer kuperat än det brukar vara - I like!
Vi avslutade med att springa upp från Uggleviken mot Stadion, lång backe säkert 600-700 meter.
Många var jättetrötta - huvudena hängde och stegen var tunga. Då testade jag att säga till tjejjen bredvid mig (lite för högt) lyft blicken och titta mot trädtopparna så öppnar man upp och får in mer luft i lungorna - då gjorde "alla" som var runt oss det. Jag och tjejjen fortsatte att prata eller rättare sagt jag pratade hon försökte att överleva backen:) jag snackade henne och några till runt oss upp för backen och hela sista biten in till Stadion. Fyra personer tackade mig och sa att de höll på att ge upp, vägra fortsätta, lägga sig ned och dö - hade jag inte börjat att snacka så hade de gjort det. Det var kul att höra!
Jag förstår det här med att springa två och två men det innebär inte att jag behöver gilla det. Man fastnar med en person och hur kul är det? jag vill ju snacka med flera :D Jag löste det genom att springa om och på så vis byta kamrat - undrar om jag upplevdes som jobbig...
För iallafall jag får mer energi av att byta partner och samtalsämne under rundan.
Ju fler kilometrar som avverkades desto piggare blev jag. Mot slutet fick jag hålla i mig för jag ville dra upp tempot. Underbart, hoppas jag känner likadant när rundorna över 25 ska avverkas.
I går skrev jag julkort, och skrev även ett till min morfar, hann stoppa det men det var nära att det åkte i brevlådan - konstigt hur hjärnan fungerar, men vissa saker är svåra att förstå eller acceptera inte vet jag. Fortfarande svårt att prata om min morfar, han är någon som betytt enormt för mig genom alla dessa år, det känns helt overkligt att inte få träffa honom på jul...
Det är tur att man har människor omkring sig som bara är underbara.
Vad bra att du coachade folk runt dig. Det är ovärderligt att få sådan hjälp när man är trött.
SvaraRaderaoch du har hel klart fattat det här med träning. Viktigt att vara snygg!!! :-)
Tror inge tyckte du var jobbig som körde med partnerbyte. Omväxling förnöjer.
Tror din morfar kände att han fick ett julkort.