Run-off med TSM

Då var man igång.

Efter en strulig morgon med förseningar i pendeltågstrafiken så kom jag fram till Stadion och mötte de andra ledarna. Vi ledare fick presentera oss för TSM deltagarna under Anders och Malin dragning.

Äntligen dags att få springa lite. Samlade i hop grupperna 4.45 och 5.00 timmars ute på löparbanorna.

Vi ledare passade på och tog en snabb genomgång om var vi skulle springa och vem som skulle göra vad.

Thomas och Sisko tog täten i 4.45 gruppen, jag tog svansen.

PA tog täten i 5.00 gruppen, Jan och Astrid tog svansen. Astrid håller på och kommer tillbaka från en skada och vet inte hur långt hon kan springa från gång till gång. Vi höll i hop grupperna fram till Djurgårdsbron där kom ett rödljus emellan och delade grupperna.

Tillbaka vid Stadion tog jag hand om stretchen. Det var många deltagare i grupperna - cirka totalt 75 personer. Ska bli spännande att följa dem på sin resa mot sitt första marathon.

Duschade och åt lunch, minglade runt lite innan presentation av ledarna, nummer 2. Drog direkt efter det för att ta en fika med världens bästa kille :)

Längtar till nästa söndag - fast det är många kilometrar som ska malas innan dess.

Ibland undrar jag....

...om jag har alla hemma?

Vaknade och funderade över vart min löptur skulle gå denna lördag, helt normalt.

Startade en tvättmaskin på morgonen, helt normalt.

Åt frukost, helt normalt.

Började förbereda mig för att gå på ett yogapass, helt normalt.

Hittar inte det jag ska ha på mig, helt normalt.

Packar ryggan, helt normalt.

Hittar fortfarande ingen träningsbehå, inte helt normalt.

Inser att alla träningsbehåar ligger i tvättmaskinen. Hur dum får jag vara?

Tur att det finns buss....

Dagarna går.

Hinner inte riktigt med allt som jag vill. Så det gäller att prioritera. I dag hade jag dejt med Carina på Kungsgatan - hon fick följa med mig och prova skor och köpa klocka.

Klockan var enkel att få tag i. Skorna värre. Fick åka buss fram och tillbaka på Kungsgatan innan jag hade dem en i en påse. Så kan det gå när man har smala fötter...tyvärr hann jag inte äta lunch med Carina för tiden gick åt till bussåkande - hoppas hon fick i sig något gott.

Nu är jag ägare av ett par svarta Asics Cumulus och en orangea Garmin 310xt.

Dags att ladda klockan och läsa bruksanvisningen. Tror att träningen blir överhoppad i dag med. Är inte på hugget för jag har för mycket på jobbet så jag behöver vila mig så mycket jag kan.

Träna på nu, ni andra för ett överhoppat träningspass kan man inte få tillbaka......

Kan inte låta bli - mina sekunder i rampljuset

Direkt plankat från ultradistans.se inlägg av tävlingsarrangören:

"Tredje årgången av Frösö 6-timmars ägde rum lördag 2/10. Tävlingen gynnades av vackert höstväder och relativt mild temperatur.

I herrklassen segrade Per Johansson, Sundsvalls OK för andra gången och straffade samtidigt sitt eget banrekord tillika pers med över en km då han noterade 71.580 km. Ett värdigt sätt att fira sin instundande 40-årsdag med. Tvåa blev Mats Liljegren, Team Skavsåret, med 65.216 km. Trean Erik Dahlberg, från arrangörsklubben Vattudalens LDK, hade 64.138 km som är nytt pers.

I damklassen segrade välkända Aurore Byström, Team Blekinge, med 63.103 km vilket är en putsning av banrekordet med över 2 km.

Tvåa blev Marie Blommé, IF Linnéa, med 50.395 km, nytt pers.

Trea Madeleine Andersson från Östersund med uppnådd maradistans.

I maratonavdelningen segrade Mats Zetterlund, VLDK, med 3.54.28 och på halvmaran Eva Ingebrigtsen, Östersunds OK, med 2.09.14.

För den förnämliga varvräkningen stod Team Ultrasweden.

Tävlingen avses ta s.k. timeout i denna utformning nästa år, dock finns i stället viss risk för ett arrangemang av budgettyp.

Oj vad det regnar....

Var ute en sväng på förmiddagen i värsta hällregnet. Känner inte för att sticka ut näsan en gång till idag. Har tänt en massa levande ljus och mumsar på en massa onyttiga godsaker. Känns helt rätt en sådan här dag.

Det står 20k på mitt schema idag. Det kommer inte att bli en meter av de kilometrarna, det lovar jag. För jag har träningsvärk efter helgens fyspass i muskler jag inte visste att jag hade - så det blir en vilodag istället.

Planerar att springa hem från jobbet i morgon - tråkigt att det blivit så mörkt på kvällarna bara. Funderar att ta med mig pannlampan för då kan jag springa genom skogen istället för att springa längs Huddingevägen - får se hur modig jag känner mig i morgon.

TSM Ledarutbildning

Fredagmorgon och jag tittar ut genom fönstret och ser till min fasa att det snöar. Känner inte riktigt för snö i oktober och speciellt inte när jag ska på ledarutbildning med TSM ikväll.

Det slutade att snöa runt lunch så det fanns hopp om snöfria vägar till kvällen.

Vi skulle ha utbildningen i Sickla så jag åkte dit och möte de övriga ledarna - många kramar blev för det var ett tag sedan vi sågs.

Började med föreläsning om sjukvård - vad vi ska göra om något händer under passet. Hon som höll i föreläsningen hade både kunskap och humor. Efter detta var det dags för träning, kvällens program bestod av kort löpning till S.A.T.S för "allmän styrka" och "funktionell styrka" hur kul som helst - vad jag skulle vilja köra sådana här pass varje vecka!

Nu går allt i rasande fart, duscha, byta om, middag, tillbaka till föreläsningssalen. När den är slut så får vi fina löparjackor med Team Stockholm Marathon tryck på - den kommer jag använda på träningarna tills den riktiga vinter kommer.

Lördag morgon, vaknar inte helt utvilad för min rumskompis snarkade halva natten :(

En god frukost inmundigades innan det var dags att bänka sig och lyssna på Anders Szalkai.

Knappt hade frukosten sjunkit undan när Anders säger att det är dags att träna igen. Uppvärmningen är runt Sickla sjön (?) vackert som bara en höstmorgon kan vara. Löpskolning följt av 10 x 30sek intervaller med 30 sek vila. Nedjogg tillbaka. Lunch och sedan föreläsning av Peter Holgersson på LiU Elitidrott - om löparkroppens fysik och vad marathon kroppen behöver för träning och varför. Oerhört spännande, tyckte jag.

Till slut genomgång om Stockholm marathon - mer än ett marathon lopp. Och avslutande om TSMs värderingar och hur vi ledare ska "bete oss".

Nu är jag trött både av träningen och av att ha suttit och lyssnat så mycket. Det har varit två bra dagar och nu ser jag ännu mer fram emot nästa helg och run-off med TSM!

PS: jag har gjort mina armhävningar och situp DS.

Oktober vinterutmaning

I dag var det dags för oktobers vinterutmaning - den kommer från funbeat.se och går ut på att varje månad till och med mars springa 10k på samma bana och tid. Registrera det på funbeat.se och tävla mot övriga deltagare. Denna månad är det förutom tiden även en tävling om det blir flest kvinnor eller män som kommer att delta - just nu leder männen.

På med kläderna, värmde upp med armhävningar och situps och sedan iväg. Var osäker på hur det skulle gå i och med mitt irriterande illamående som kommer vid ansträngning (troligen en bieffekt av duroferon) som leder till akut toalettbesök.

Startade lugnt och vid 7k började jag öka farten för att nå 10k på tiden 58:27 - inte nöjd med den tiden för snabbare än så kan jag - men nöjd att jag lyckades genomföra 10k utan nödstopp.

I november är det ny utmaning så en putsning på oktober tiden räknar jag med då.

En pytte utmaning....

Dags att utmana mig. Jag slarvar lite för mycket med styrkan och gör jag det så kommer skadorna att komma som belöning.

Så från och med nu ska jag smyga i gång med 50 armhävningar och 50 situps VARJE DAG.

Det kommer att ta cirka 5 minuter av min dag och de minutrarna har jag råd med.

Har inte bestämt hur länge jag ska hålla på så säg fram till julafton.

Häng på vetja!

Dags att börja då..... mot golvet.

Lite bättre ....

Har fått till 5k med löparskorna på fötterna - så skönt.

Var på konferens ute på Små Dalarö så innan middagen snörde jag på mig skorna och drog ut på en runda. Hade cirka 30 minuter på och det räckte till 5k.

Det var kallt ute och jag saknade vantarna, men blev varm efter en stund. Startade långsamt och ökade farten hela tiden.

Funderade på att ta ett morgonpass, men jag sov så dåligt på natten så jag tog sovmorgon istället.

Nu är det redan kväll och något pass lär det inte bli i kväll - men i morgon då blir det flera pass:)

GNÄLL......

Ett inlägg med gnäll inget annat än sura miner. Så se upp så du inte smittas.

Håller på att gå i småbitar!

Får inte till några träningspass - hinner inte. Till råga på allt är jag trött och sliten av allt jobbande och så jag känner mig lite förkyld.

Och så är det kallt. Jag fryser och vill flytta till ett annat land - ett land där det är varmt.

Jag brukar inte bli höstdeppig eller vårdeppig - inte deppig överhuvudtaget. MEN jag får frysångest och hamnar i ett tillstånd där jag bara fryser. När jag hamnar här så kommer jag inte ut på några löpturer, kommer knappt iväg till gymmet. Även om det finns varm go bastu där som kan tina upp mig för en stund.

Och så är det mörkt. Jag ser inget när jag springer på kvällen - vill inte ha pannlampa, det får räcka med reflexväst.

I morgon ska jag på konferens med jobbet och övernatta - vill inte. Jo jag vill konferera men inte övernatta - i allafall inte på en helg. Hoppas att det finns något där som kan tina upp mig.

Nu har jag lagt allt gnäll här - inte ett dugg gladare blev jag för det.....morr....

Matdagbok

Nu har jag under en tid tittat på hur mycket och vad jag äter.

Detta har resulterat i att jag äter mer än någonsin och till råga på allt bara en massa skit!

Okej jag har sprungit en del långa pass, hösten är här och jag är kvinna......

Antingen har jag inte varit medveten om hur uselt jag äter eller så är detta bara tillfälligt.

Ska fortsätta ett tag till och föra matdagbok, för som sagt det känns inte som att denna period är signifikant för mig.

Ändrade planer....

Väskan var packad med träningskläder och träff var bestämd med Carina. I kväll var det dags för IF Linnéa träning.

Så blev det inte.

Istället blev jag kvar på jobbet för att få fram en offert som krävde lite kärlek.

När jag väl kom från jobbet så kände jag mig hurven - min tur att bli förkyld?

Väl hemma så halkar jag till på trappan - min tanke är att det är halt som i vinterhalt. Tittar på termometern hemma och konstaterar att det är nästan nollgradigt ute - inte undra på att jag känner mig hurven.

Nu stundar en lång varm dusch innan det är dags att krypa ned under täcket för en god natts sömn.

Jobba mycket men ändå hinna träna?

Är inne i en period på jobbet där det är hysteriskt och kommer vara så fram till december, då lugnar det sig till det normala.

Det är svårt att få tid att träna när denna period kommer, gör ju det varje höst. Jag brukar planera, de kvällar jag måste sitta kvar på kontoret, att ha med mig löparkläder för att ge mig ut på eftermiddagen för en "energirunda", jag kallar den för det för oftast är jag full av energi efter att fått ett avbrott i jobbandet. Dessa rundor får inte gå för fort utan i lagom långpasstempo.

Senaste rundan blev runt Kungsholmen. Vid Fredhäll valde jag att stanna på stigen utmed klipporna istället för att vika av och gena vid "Fredhällstorg" ner mot tunnelbanan. Denna stig kan inte jag springa på, det är för stenigt. Och tur att det finns räcke att hålla i för annars skulle jag nog rutscha av klipporna och falla i vattnet.

Det var sen eftermiddag och solen hade börjat att gå ned, det var fredag och inte speciellt många löpare eller flanörer ute. Nästan helt ensam med solnedgången och alla vackra höstfärger, kombinerat med fantastisk luft. Det gick så där lagom långsamt så jag hann med att reflektera över sakerna runt omkring mig och hela min kropp fylldes med energi. Inte en sekund ägnades åt att tänka på allt som jag måste hinna med på jobbet innan jag kunde få åka hem. Jag var lycklig på min runda som var alldeles perfekt på alla vis.

Jobbade klart och åkte hem, dock väldigt sent.

Vet av erfarenhet att under denna jobbiga jobbperiod så får de flesta träningspass bli lugna för att ha en avkopplande effekt. Det passar in i hur jag tänkt hösten träning - jag e inte så dum ibland:)

Nystart..

Testade att springa en liten sväng på löpbandet. Känns som att låret är i det närmaste återställt och att jag kan dra i gång vinterträningen. Ska till naprapaten i morgon, får se vad hon har att säga.

Ska börja detaljplanera träningen med fokus på mitt 24h lopp i slutet av januari.

Så nu kör jag mot nästa mål!

Frösö 6 timmars

Hade en plan med mitt kommande 6 timmars. Planen var kaxig, men realistisk.

Att göra två PB, ett på marathon sträckan och ett på 6 timmars.

Jag var laddad vid starten och drog i väg när startskottet gick, efter cirka 300 meter ropar Carina på mig och säger att jag har tappat mitt chip. Tar mig till tidtagarbordet och får hjälp att få på det igen. Tappade lite tid, kändes som väldigt mycket men det tror jag inte det var.

Banan mätte 1440 meter (om jag minns rätt på de sista metrarna) och den var krävande med en lång uppförsbacke på 300 meter, en kraftig nedförsbacke med 90 gradig vänster sväng. Redan efter några varv kände jag att det var tunga ben och inte de där lätta benen som jag ville ha.

Gav upp lite och tänkte lite negativa tankar. Låret började att verka och jag förstod att det är inte min dag idag.

När jag närmade mig tremil så ser jag på tiden att jag faktiskt visste kan persa på marathon distansen. Bestämmer mig för att försöka - helt plötsligt blir jag pigg med lätta ben och ett par horn som växer fram i pannan på mig.

Jag jagar på med tankarna; att det räcker med ett pers idag! och kom i håg att det bara är 7.2 km till 50 km efter marathon distansen.

Och visst går det under 5 timmar på marathon 4.55.xx och jag blir så glad så jag stannar och äter några små smörgåsar och cocacola - de vid tidtagningen frågar mig om jag ska kliva av - nä svarar jag, jag ska springa vidare. Men mina ben är borta - ett par telefonstolpar har bytt plats med mina pigga glada ben. Jag går i cirka 300 meter innan jag kan börja springa igen eller springa och springa - stapla fram lite snabbare än gång.

Benen kommer väl igång så småningom och farten ökar lite. Stannar och fyller på min handflaska och Carina manar på mig - stå inte här och lata dig ge dig ut spring. Jaja svarar jag, är ju trött ju.

Tiden håller på och rinna ifrån mig och att nå 50k verkar orimligt - jag räknar lite fel, brukar hända när jag är trött. När det är cirka 15 minuter kvar så kliver Carina på banan igen för att dra mig runt de sista varven. Hon tjatar om det ena självklara efter det andra - alla klyschor man kan säga säger hon - och jag bara garvar inombords. Men det ger effekt farten ökar till 5.43 fart.

Samtidigt står Madde vid tidtagningen och undrar om jag kommer att grejja 50k och frågar "gubbarna" där vad de tror. De kikar på tavlan och svarar: Ja det gör hon kommer att bli 50.3k. Madde nöjer sig med det och går in och väntar för hon är trött efter att ha sprungit sin första mara. Ett stort grattis till dit första marathon!

När jag och Carina går ut på sista varvet för nu håller tiden på att ta slut så ser jag tavlan och upptäcker att det är 800 meter kvar till 50k och inte 1200 meter som jag trodde. Nu inser jag att jag kommer att grejja det - vilket resulterar i att jag ökar farten för att vara säker på att få marginal - Carina då? Hon tjatar vidare :)

När slutskottet smäller så vet jag att jag har grejjat det - när de kommer med mäthjulet så blir 50.4k och dagens andra pers!

Tack Carina - utan ditt tjatande vet jag inte om jag hade haft marginalen på min sida.

Vilket fantastiskt sätt att avsluta året på - nu vila innan grundträningen drar igång.